I really fucked it up this time

Jag avslutade mitt bloggande om livet här uppe i norr. I samma sekund fick jag sån himla lust att bara skriva och skriva och låta okända människor läsa. Kan bero på att jag fick otroligt fin respons på min miljöbeskrivning som jag lämnade in till min skrivarkurs för några veckor sen.

Varje morgon i flera dagar har jag vaknat upp till Mumford & Sons - Little lion man. Vet inte om det är den som sätter morgonhumöret, i så fall är det synd. För jag kommer inte sluta lyssna på den men varje morgon är jag lite nedstämd. Det känns som att någonting fattas.
Kanske är det tankarna om det icke-existerande sommarjobbet som påminner mig. Istället har jag två fantastiska festivalveckor att se fram emot. Funktionär på både Hultan och Peace and love. En upplevelse, en fot in i branschen och förhoppningsvis en massa människor. Men inga pengar.
Kanske saknar jag vårkänslor som borde infinna sig nu. Den där knäppa känslan av att tro att man känner fast man inte gör det. Skratta åt sig själv när man kommer på det. Ändå saknar man den känslan.
Konstigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0